Psykologkonsulterna.se

Väl hemma efter jobbet ser du att du har en stor mjölkbrun fläck kaffe latte på dina vita byxor. Jäklar! Alla måste ha sett den, att ingen sade någonting! De skämtade säkert om dig, de kommer aldrig att glömma och du kommer aldrig komma över det här. Nu har du gjort bort dig totalt. Känns det här igen? Du har drabbats av spotlight-effekten.

Läs mer »

SvD har nu en serie om “prat eller piller” på idagsidorna, där de bl.a. diskuterar KBT via internet, intervjuar psykologer och synar vården.

Bland kommentarerna till artiklarna finns exempel på de tidigare myter om KBT som vi har skrivit om (det är ytligt och det är simpelt). Det finns där även exempel på ännu en myt. En felsägning som undertecknad råkade höra en gång illustrerar myten ganska bra: “Vladimir Putin, jag tycker han är en läskig typ”, säger den ene, varpå den andra replikerar “jamenvisst, han var ju en sån där KBT:are — nej! jag menar KGB:are”. Läs mer »

Vi accepterar att man sällan får säga att man vet mer än andra om psykologi. Men det räcker nu. I veckorna hade DN en, om det tillåts, föga initierad artikel som basunerade ut att det först nu bevisats att moroten är bättre än piskan – struntprat. Sedan, en intervju med en “mental tränare” som talar om “själförsvar” (sic). Tränaren menar att “lycka har alltid förklarats på ett abstrakt och flummigt sätt”, varpå han verifierar detta med sin egen alldeles intetsägande förklaring. Varför alla dessa plattityder? Läs mer »

Bloggaren går hos en psykolog (här), vad en psykolog skulle tro nämns i en ledare (här), psykologen gallrar Robinson-deltagare (här), och  psykologen försöker lindra när någonting hemskt har hänt (här). Psykologer medverkar och omnämns i vitt skilda sammanhang. Men hur många är det därute i Sverige som är psykologer? Hur gamla är de?

Här kommer lite fakta om psykologer i Sverige. Läs mer »

I SvD skrev man igår om Socialstyrelsens preliminära riktlinjer för ångest- och depressionstillstånd. Författarna har nyligen debatterat även i Läkartidningen. Utan att gå närmare in på vad författarna har för syn, tror vi att något behöver klargöras om KBT. Vi vill påpeka att många väldigt kunniga individer genom åren har deltagit i denna debatt. Här vill vi endast peka på en aspekt av det hela:

Det är en myt att KBT bara skrapar på ytan. Läs mer »

Med anledning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för behandling av depression och ångest är KBT i tidningarna igen.

KBT, kognitiv beteendeterapi, skriver tidningarna gärna om. Förlag sätter mer än gärna en KBT-stämpel på framsidan till nya psykologiböcker. Budskapet som förmedlas är att KBT är en enkel lösning på det mesta. I kölvattnet kommer en skara som ser möjligheter att tjäna pengar på publiciteten och erbjuder KBT-coachning, KBT-hästterapi och KBT-terapi. (Eftersom KBT betyder kognitiv beteendeterapi, betyder således KBT-terapi “kognitiv beteendeterapi-terapi”.) Men psykologisk behandling som utförs av personer utan tillräcklig kunskap riskerar att få mycket allvarliga konsekvenser. Därför behöver vi klargöra följande: Läs mer »

Närhelst en psykolog uttalar sig om en bra metod för barnuppfostran är det ett flertal erfarna föräldrar som fnyser åt påhittet. Man anser kanske att en metod omöjligt kan passa på just mitt barn, som är unikt! Andra luttrade känner igen sig och tycker att det bara är sunt förnuft. De nyblivna eller blivande föräldrarna blir allt från skräckslagna till helt sålda på idén med en metod som gör föräldraskapet enkelt.  Hur kan en psykolog som inte ens har träffat dig och ditt barn komma och föreslå en metod som är bättre än vad du vet om ditt barn? Läs mer »

Om du känner att du mår dåligt eller har svårt att komma över rädslor och oro, och har bestämt dig för att göra något för att må bättre, har du kanske sökt i bokhandeln och på nätet efter självhjälpsböcker. De kostar inte lika mycket som att gå till en psykolog och du kan bestämma takten helt själv. Om du tycker att det är hemskt jobbigt att berätta för någon om dina problem, kanske du slipper det.

Det finns många självhjälpsböcker för många olika problem. Det finns lika många författare som böcker, mer eller mindre säkra på att det som de skriver fungerar. Men har de fog för vad de säger? Läs mer »

På Svenska Dagbladet intervjuas en psykoterapeut om relationer; en psykolog svarar på läsarfrågor; och en psykiater skriver ett debattinlägg med anledning av Thomas Quicks nya historier. Tre olika professioner kommenterar psykisk ohälsa. Men vad är skillnaden mellan en psykolog, psykiater och psykoterapeut? Läs mer »

Både Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter skriver om striderna i Gaza. Man rapporterar om antal döda och skadade i attackerna. Men bortom de fysiska skadorna finns det psykologiska effekter av bomber och granater.

När en människa utsätts för livshot kan föreställningar om livet rämna. Världen upplevs efteråt som oförutsägbar, hotande och otrygg. Hemska minnesbilder av händelsen dyker upp mot ens vilja. Man slutar gå till vissa platser, pratar inte med vissa människor. Man rycker till vid oväntade ljud, hoppar till när en vän knackar på ryggen. Vardagen upplevs som farlig, med hot bakom varje gathörn. För många bosatta i Gaza finns det ett överlevnadsvärde i dessa reaktioner, eftersom deras omvärld faktiskt är fylld av faror. Men effekterna kan kvarstå även efter att den verkliga faran är över. Läs mer »