Psykologkonsulterna.se

Väl hemma efter jobbet ser du att du har en stor mjölkbrun fläck kaffe latte på dina vita byxor. Jäklar! Alla måste ha sett den, att ingen sade någonting! De skämtade säkert om dig, de kommer aldrig att glömma och du kommer aldrig komma över det här. Nu har du gjort bort dig totalt. Känns det här igen? Du har drabbats av spotlight-effekten.

Missgrepp och felgrepp, felsteg, förvillelser och försummelser, fadäser, klavertramp, tabbar och tavlor, och inte minst grodor. En ofrånkomlig del av livet. Usch och fy, tänk om man slapp.

Om du inte är en Wanja Lundby-Wedin, Britney Spears,  eller Tiger Woods, som mer eller mindre har valt att vara offentliga personer, finns det tröst. Trösten kallas spotlight-effekten och är ett universellt fenomen hos oss människor.

Spotlight-effekten är ett exempel på hur kunskap om hur vi fungerar kan vara till hjälp. Försök att komma ihåg det här nästa gång du gör ett misstag!

Spotlight-effekten  innebär att vi ständigt överskattar den uppmärksamhet som andra ägnar oss. Tänk dig att kliva in i ett fullt klassrum ìklädd en tröja med en stor bild på Christer Sjögren¹. Hur många tror du skulle lägga märke till motivet? Detta har amerikanska studenter fått genomlida i forskningssyfte. Men inte med Christer Sjögren utan Barry Manilow eller Vanilla Ice (bilden på honom hade undertexten “Ice, Ice, Baby”) – två väldigt kända men mindre populära bland målgruppen. Se länkarna om du undrar varför.

Försökspersonerna som gick in, och nästan direkt ut igen, ur ett rum med andra studenter var övertygade att minst hälften av de andra hade sett motivet. Men i själva verket var det knappt var fjärde som hade sett. Spotlight-effekten gäller även när det inte handlar om pinsamma situationer: när försökspersonerna bar en tröja med antingen Bob Marley, Jerry Seinfeld eller Martin Luther King – motiv utvalda för deras popularitet –  var det endast en av tjugo (5 %) klasskamrater som hade sett motivet på tröjan. Vad trodde försökspersonerna? Återigen trodde de att hälften hade sett motivet.

Spotlight-effekten gäller även när det kommer till vad vi säger. Vi bedömer att andra uppfattar våra stakningar, feluttal eller tokiga utsagor i högre utsträckning än vad de andra egentligen gör. Händer det att du ältar saker som du sagt i en diskussion med flera andra? Tänk då på att spotlight-effekten gäller för de andra också – de grubblar nog också på varför de sade så tokiga saker. Du minns nog inte de andras grodor så väl, för du var upptagen med att tänka på vad du själv skulle säga eller hade sagt.

Spotlight-effekten är en konsekvens av ett egocentriskt drag vi alla bär. Vi har så fullt upp att tänka på oss själva att vi inte lägger märke till andra – men vi utgår från hur mycket vi tänker på oss själva när vi gissar hur mycket andra tänker på oss.

På sätt och vis är man medveten om spotlight-effekten, eftersom man vid eftertanke ändrar sin uppfattning något av hur många som såg ens snedsteg. Försökspersonerna med den pinsamma tröjan gissade först att ca tre av fyra, eller 75 % av klasskamraterna, hade sett motivet, men tänkte efter och sänkte sina gissningar till i snitt 50 %.

Så även om du tror dig kunna resonera dig fram till hur många som sett din blunder – du kan nog sänka ribban ytterligare. Det var kanske inte ens fem av dina tio kollegor som såg dig spilla kaffe. Snarare en eller två.

Fastän vi på ett sätt är medvetna om detta och justerar våra gissningar vartefter, tror vi alltså att det vi gör, säger eller har på oss uppmärksammas av upp till sex gånger fler personer än det faktiskt är.

Till nästa gång du har hamnat i rampljuset: kom ihåg att skenet bedrar. Det lyser inte alls så starkt som du tror.


_______________________

¹ Christer Sjögren må vara älskad av många, liksom Barry Manilow och Vanilla Ice. Men ni kan kanske hålla med om att det i olika situationer torde vara förknippat med viss vånda att deklamera denna kärlek.

Studien som beskrivs ovan: Gilovic, Medvec & Savitsky (2000). The Spotlight Effect: An Egocentric Bias in Estimates of the Salience of One’s Own Actions and Appearence. Journal of Personality and Social Psychology, 78(2).

Detta inlägg postades Friday, 22 January, 2010 kl 16:16 av Filip //Psykologkonsulterna.se. Du kan följa alla svar på detta inlägg via RSS 2.0. Du kan lämna en kommentar, eller trackback från din egen webbplats.