Psykologkonsulterna.se

Namnen på prestationslåsningar eller prestationsångest inom idrottssammanhang är många. Golfen har sin YIPS, gymnastiken och simhoppet har sin Loss movement syndrome (LMS), dart sin Dartitis och bågskytte har sin Guldskräck. Obehagliga och farliga att ens tänka på eller nämna. Det finns åtskilliga berättelser om elitidrottare som drabbats av prestationslåsningar och som aldrig kommit tillbaka efter det. Vad är det och hur kan man behandla det? Nya sätt att se på dessa genom kognitiv beteendeterapi ger oss mycket bättre redskap för att låsa upp dessa blockeringar.

YIPS: Golfarens mardröm

Läs mer »

Vi har tidigare på bloggen tagit upp vad som skiljer terapeuter, psykologer och psykiatriker. Vi kan konstatera att det finns en viss begreppsförvirring om vad som är vad: Det är bloggens hittills mest lästa inlägg. Inom idrottspsykologins värld är det än mer komplicerat. Läs mer »

Drömmen för många idrottare är en medalj på ett OS. Det svåra är att lyckas leverera sin livs prestation vid ett givet tillfälle som kanske bara återkommer en enda gång i karriären (se här). Vi har alla minnen av en gråtande Helena Ekholm, som efter 4 vinster i världscupen var Sveriges kanske största favorit inför Vancouver 2010. Frågan var inte om hon skulle ta guld utan hur många. Efter ett misslyckat första åk, där man bland annat missat med vallningen, faller allt. På distansloppet slutar hon på 49e plats. Eller Sara Sjöström, som även hon var favorit inför OS i London 2012. Uppladdningen var visserligen störd av olika faktorer, men förväntningarna var enorma. Resultaten uteblev.

Läs mer »

Om någon ofta behöver skynda iväg för att hinna, ofta är sent ute eller ständigt är i sista minuten kallas denne ofta för tidsoptimist. Andra säger uppskjutare eller uppskjutarbeteende. På engelska finns uttrycket “punctually challenged”. I ordets bemärkelse ligger något överslätande, som att det är okej att komma för sent för att man alltid gör det. Andra som inte ser milt på saken kallar det istället exempelvis oförskämdhet, eller helt enkelt att de senfärdiga är själviska. Vad är tidsoptimism, och kan man göra någonting åt det? Läs mer »

Skolinspektionen med flera har granskat handläggning och utredning inför beslut om mottagande i särskola. Det är bra. Granskningen hittar du här, och debatt om densamma hittar du här, där, på SVT och på många andra ställen. Särskolan kan debatteras; kanske också den osagda men underliggande idén hos flera om att det i samhället går ett vattentätt skott mellan individer som har förmåga att klara grundskolan och individer som inte har det.

“Hur vet man om psykoterapin hjälper?” är rubriken på DN.se, men svaret uteblir. Vad är psykoterapi? Och vad är bra psykoterapi? Omöjligt att svara på, men här är lite grundläggande information och tips.

Psykoterapi är en sammansättning av grekiskans psyche och therapeia, och betyder behandling av psykiska problem med psykologiska metoder.

Psykologisk behandling avser inte primärt att lindra vardagsproblem eller vanliga svackor i livet: då handlar det om stödsamtal, krisstöd, rådgivning eller konsultation. Inte heller är psykologiska behandlings-metoder framtagna för att – som vissa tror – leverera maxad konstant lycka i livet: detta är vanvett, men kallas ibland coaching. Läs mer »

Ett problem som uppstod vid den senaste uppdateringen av programvaran har inneburit att det senaste inlägget Vad är psykoterapi har fallit bort. Vi lägger in det igen strax, men tyvärr kan vi inte återställa kommentarerna.

Terapeuten av Magritte

Söker man någon för att lindra oro, nedstämdhet, eller trötthet, eller någon att tala med för att förstå sig själv bättre, märker man snart att det är en djungel av olika kompetenser, titlar och professioner.

Söker man privat finns annonser överallt om olika typer av terapeuter, som nog är den vanligaste benämningen. Det är förvirrande, hur hittar man rätt – och till att börja med, vad är en terapeut?

Läs mer »

Människan förenklar omvärlden, stuvar in i fack; skulle vi inte ständigt kategorisera skulle vi inte klara livhanken. Att gruppera, sortera och klassificera är nödvändigt för vår överlevnad. Viss frukt är ätbar, annan inte. Om vi skulle vara tvungna att undersöka allting på nytt varje gång, som någonting aldrig tidigare skådat, skulle vi inte ens komma ur sängen.

Klassiska kategoriseringar:

[Show as slideshow]

Men denna livsviktiga förmåga har sina baksidor, särskilt när det gäller människor. Senast händelsen på en parkeringsplats i Landskrona, där information om den misstänktes bakgrund riktade debatten mot att handla om gruppen snarare än individen. Läs mer »

När vi bedömer andras agerande har vi en tendens att övervärdera vissa orsaker och undervärdera andra. Om ni tänker se Oscarsgalan märker ni kanske att ni har uppfattningar om hur skådespelarna är som personer. Det är sannolikt att dessa uppfattningar egentligen handlar om vilka roller skådespelarna haft. Vi beskriver kort hur det funkar. Läs mer »